Zorro + Merry = Sant

Oj, nu var det pinsamt längesen något hände här. Men det är nog för att så mycket har hänt i riktiga världen!

I fredags kom Lala och Henrik hit, med lilla Merry. Mycket action blev det mellan de unga tu, men Zorro var lite för kort verkade det som : P Närmare förklaring kommer ej på det ämnet, vill inte genera den stackars pojken. Av samma anledning så togs det inga bilder. Men det var mycket trevligt att Lala och Henric kom hit i alla fall, vi får ta och ses oftare tycker jag.

Som tur var fick Zorro en chans till. Henric kom och hämtade honom på lördagen, och lämade mig alldeles ensam hemma. Husse var och besökte sin mor i Strömsnäsbruk över helgen. Jag hade inte varit helt ensam i lägenheten sedan vi fick Zorro innan i lördags. Så hemskt det var! Det var helt tyst och jag väntade mig att höra hans trippande över golvet så fort jag rörde mig. Tröstade mig med en pizza. Sorgligt.

Men Zorro hade kul hörde jag, och tjejerna tröttade ut honom. Henric sa att han hade dålig kondis. Hummpf. Min lelle spellevink? Får väl ta och komma igång med agilityn på allvar nu när det blir varmare- fast jag tror att det mer är min kondis det är fel på : )

Något som gjorde mig så superglad var att Lala & Henric sa att Zorro var en jättehärlig hund och att Mattias & jag gjort ett bra jobb med honom. Det betyder mycket för mig när det kommer från dem, de är så duktiga med hundar.

Det gick tydligen bättre för Zorro och Merry på lördagskvällen och förhoppningsvis kan vi vänta oss valpar om ungefär två månader. Yaaay! Massor med små Zorro-bäbisar. Om det blir fina valpar så kan man ju hoppas att det blir ännu fler någon annan gång.
image18

image19
Lek med mamma Maja, lånad från Lalas blogg. www.destinyheights.se

Visst är Zorro lik sin mor?
Och jag måste ju säga, bilder på Merry gör henne inte rättvisa. Hon är så väldigt fin i verkligheten. Ganska liten, med ett nosparti som jag tycker är det finaste jag sett. På denna bilden ser det ut som om hon vickar på nosen : )

image20
Merry ♥

Och sist men inte minst: det är aldrig tråkigt att bo med Mattias. Häromdagen hittade jag ett par mys/träningsbyxor i klädkammaren som inte var våra. De var i strl 6 / 7. De passar alltså på en 6- åring. Ett barns byxor i vår klädkammare. Tänkte efter. Nej, dom kan inte ha kommit från tvättstugan, jag viker all tvätt där innan jag tar upp den. Vad pysslar Mattias med egentligen?
Så visar det sig att Mattias glömt ta med extra kläder till en träning, och träningsshortsen lagts i tvättmaskinen där. Han hittade ett par kvarglömda barnbyxor och det var det eller springa hem i kalsonger. Det hade i och för sig varit ganska kul, men det tyckte visst inte han just då.  När han kom hem så mötte jag faktiskt honom i dörren, men jag trodde bara han kavlat upp byxorna till knäna, jag pysslade med något annat just då. Det kom liksom inte för mig att det kunde vara barnbyxor.  Tur att Mattias inte är en tjockis, då hade han fått springa hem i kallingar : )

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0